Herman Lindqvist

Journalisten

Journalisten

Herman Lindqvist är sedan 1995 kolumnist i Aftonbladet där han numera skriver en ”Hermans historia” varannan vecka. Från 1967 var han utrikesreporter och korrespondent för i tur och ordning Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning (London-vikarie), Aftonbladet, Expressen, Sveriges Television och Sveriges Radio, specialist på krig och katastrofer. Han var placerad i Prag, Paris, Beirut, Hongkong, Bangkok, Kairo, Tokyo, Paris, Madrid. Under kortare perioder var han vikarie i London och New York men gjorde under korrespondenttiden reportageresor till mer än 120 länder i alla världsdelar. Sedan 2014 är han bosatt i Warszawa. Herman Lindqvist har arbetat på följande tidningar:

Stockholms- Tidningen 1965 (praktikant)
Göteborgs- Handels- och Sjöfartstidning 1966-1967
Aftonbladet 1967-1970
Expressen 1970-1980
Sveriges Television 1980-1984
Sveriges Radio (Dagens Eko) 1984-1991, därefter frilans
Heltidsförfattare och frilansjournalist.

Han är sedan 1995 knuten till Aftonbladet som kolumnist, men anställdes där första gången sommaren 1967.

Utrikeskorrespondenten

Herman Lindqvist var under mer än tjugo år utrikeskorrespondent med krig och katastrofer som specialitet. Han var Aftonbladets korrespondent i Östeuropa, med placering i Prag juni 1968 till mars 1969. Där bevittnade han Warszawapaktens inmarsch i Tjeckoslovakien i augusti 1968. Därefter var han en kort tid Paris-korrespondent. Under den tiden var han bl a i det isolerade och svältande Biafra. Från augusti 1969 var han frilanskorrespondent för Aftonbladet, Hufvudstadsbladet, Arbeiderbladet och tidningen Arbetet i Beirut. Under den tiden upplevde han inbördeskriget i Jordanien, ”Black september” på nära håll i Amman. Han beskrev även den stora tyfonen som drabbade Östpakistan (Bangladesh) och gjorde en reportageresa till krigets Kambodja. Från mars 1971 var han frilanskorrespondent i Asien för Expressen, placerad i Hongkong. Under åren som korrespondent bevakade han följande krig, krigsliknande konflikter och större katastrofer:

Militärkuppen i Grekland 1967
Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968
Inbördeskriget i Biafra 1969
Det palestinska upproret i Jordanien, ”Black september” 1970
President Gamal Abdel Nassers död och begravning 1970
Tsunamin och tyfonen över Östpakistan (Bangladesh) 1970
Jordbävning i Turkiet 1970, därefter många jordbävningar i Japan och Kina.
Kriget Indien – Pakistan då Bangladesh föddes 1971
Kurdiska kriget mot Irak (tre gånger 1971, 1973,1974)
Inbördeskriget i Libanon, många resor 1971-1976
Statskuppen i Kambodja 1971-därefter mer än fjorton resor till Kambodja ända till slutet 1975 då de röda khmererna intog Phnompenh
Vietnamkriget tolv resor f o m 1971-1975
Laos-kriget, fem resor f o m 1971
Tyfonen Rose över Hongkong 1971
Inbördeskriget i Sri Lanka med tamilernas uppror 1972, flera resor
Militärkupp i Thailand 1973 och igen 1976
Polisario-gerillans kamp i Västsahara 1973
Turkiska invasionen av Cypern 1974 och oroligheterna som följde
Motståndskampen mot diktator Pinochet i Chile 1975
Befrielsekampen i Rhodesia- som ledde till Zimbabwe, 1976, två resor
Kampen mot apartheid i Sydafrika, reportageresa 1975
Undantagstillstånd i Indien 1975, (under åren 1971-1991 mer än trettio resor till Indien)
Militärkupp i Pakistan 1977, flera resor
Kriget Iran- Irak 1980
Inbördeskriget El Salvador 1980
Lech Walesas och Solidaritets kamp i Polen 1980

Sina upplevelser från tiden som utrikeskorrespondent beskriver Herman Lindqvist i boken Mitt i Allt.

Bildgalleri

Under mer än tjugo år var Herman Lindqvist utrikeskorrespondent huvudsakligen i Mellanöstern, Afrika och Asien. Han rapporterade från mer än tjugo olika krig. I de flesta av konflikterna tog han sina egna bilder. En del av dem kan ni se här tillsammans med Hermans egna förklarande texter.

Författaren

Drömmar

Herman Lindqvist drömde om att bli författare från det han var i tioårsåldern och blev medveten om att hans morfar, bombkastaren, anarkisten m.m Leon Larsson var poet, målare och idealist. Han kallas ”Hatets sångare” i litteraturhistorien och var en av de första proletärförfattarna. Sådan ville Herman också bli. En som satsade allt på det han trodde på. I flera år gick han runt, blängde på folk och skrev hatiska dikter.
Med tiden tog intresset för historia och politik över. Han skrev ibland i Hufvudstadsbladets juniorbilaga och i andra finlandssvenska tidskrifter. Drömmen var nu att bli utrikeskorrespondent och författare.
Korrespondent blev han redan som tjugofyraåring, men skrev hela tiden dikter och romanutkast. En del dikter kom i tryck, romanutkasten har, lyckligtvis, utplånats.
De skakande upplevelserna under den ryska invasionen av Prag 1968 drev honom att skriva den första boken, en rapportbok i tidens anda ”Tjeckoslovakien 1968, Den vackra drömmen”. Den skrevs på en reseskrivmaskin på nätterna i det hotellrum han bodde i under nästan ett år i Prag.
Karriären som utrikeskorrespondent förde honom genom många äventyr och dramatiska händelser jorden runt. Hela tiden hade han drömmen om att kunna slå sig ner på en plats han själv valt, skriva de böcker han själv ville skriva och sedan resa dit han själv ville resa.
Så blev det också.

Författaren

Från och med 1991, då Herman slog sig ner som frilansjournalist i Paris, har han varit författare på heltid. Han har skrivit de böcker han ville skriva och han har rest dit han ville resa. Nu bor han i Polen, det elfte landet han levt och verkat i. I höst utkommer hans femtionionde bok.
Skrivperioderna inträffar alltid under tiden slutet av december till mars månad varje år. Under den tiden isolerar han sig, går inte gärna ut, möter inte gärna någon människa, talar helst inte i telefon. Han stiger upp vid fyra-femtiden på morgonen och skriver fram emot kvällen med korta avbrott för måltider och en timmes siesta på eftermiddagen. Detta pågår sju dagar i veckan tills boken är klar. Sen blir det ”ostron och Champagne” dygnet runt. Eller så nära man kan komma. Trevliga resor, trevliga möten. Inläsning för nästa bok pågår varje dag tills slutet av december månad närmar sig och en ny skrivperiod inleds.

Berättaren

Berättaren

Herman Lindqvist lärde sig berätta historia redan i skolan i Helsingfors. Han hade lärare som fick, i alla fall honom, att sitta gastkramad i bänken. Han sög i sig varje ord.
Han anser själv att det största ögonblicket i hans berättande historia var Milleniumshown framför slottet vid årsskiftet 1999-2000. Bilden här ovanför är från det ögonblick då han berättar om hur slottet brann ner 1697.
Vill du höra Herman berätta kan du se på hans kalendarium här på hemsidan. Kanske något framträdande passar för dig? Framträdandena på Gripsholms slott den 17 oktober kan bli alldeles speciella för de äger rum i Gustav III:s oerhört vackra teater. Två föreställningar samma dag.
Den 30 och 31 oktober samt söndagen den 1 november har Herman historiska aftnar på Södra Teatern in Stockholm tillsammans med Christopher O´Regan. Föreställningarna heter ”Kampen om kronan”. Biljetter kommer att säljas i Södra Teaterns kassa och via Ticnet.

Föredrag

Här följer ett axplock av de föredrag Herman håller. Fler inplanerade föredrag hittar du under Aktuellt.
Torsdagen den 16 april i Folkets Park, Orrskogen i Malung där han berättar om Gustav Vasa, landsfadern och tyrannen. Sveriges rikaste, grymmaste men också mest framgångsrika kung.
Onsdag den 22 april. Herman berättar om Erik XIV i Viksjö bibliotek, Järfälla. Erik var Sveriges mest baktalade kung, renässansfursten med lysande planer för Sverige, men som mördades av sina bröder.
Lördagen den 18 september kl 15 i Vadstena slott. Herman berättar om Erik XIV, vars öde är starkt knutet till den gamla Vasaborgen.
Lördagen den 19 september på Drottningholms slott. Med anledning av jubileumsåret för drottning Hedvig Eleonora berättar Herman under rubriken ”Drottningen Hedvig Eleonora med tre Karlars styrka.” Hon var vår största barockdrottning och rikets första dam i sextioett år.

Biografi

Herman Lindqvist, författare, kåsör, journalist, kolumnist, född 1.4.1943 i Stockholm. Fadern var dåvarande utrikeskorrespondenten, sedan pressattachén, pressrådet och generalkonsuln Eric Lindqvist, modern var Brita Larsson. Det fanns sex barn i familjen, Herman var näst yngst. Eric Lindqvist blev pressattaché på den svenska beskickningen i Helsingfors 1946 och kom att stanna där i många år, varför Herman tillbringade hela sin barn- och ungdoms tid i Finland.

Efterkrigsåren var dramatiska med inrikes- och utrikespolitiska spänningar. Dåtidens stora svenska journalister passerade Hermans barndomshem, för att bli briefade av pressattachén. De var utsända av sina tidningar för att skriva om den ”finska krisen.” Denna journalistiska och politiska miljö kom att prägla honom för livet.

Han hade en lycklig och socialt aktiv barndom, en skola för framtiden med ordförandeskap i föreningslivet och i skolans elevråd (konventsordförande). Efter inte särskilt flitiga studier tog han studenten 1964 och flyttade till Sverige.

Han avverkade tre månaders värnplikt i Svea Livgarde. Tanken var att han skulle återkomma efter studierna, men studierna avbröts och han reste tidigt utomlands. Han har ännu inte inkallats för att fullborda värnplikten.---NYSIDA---1965 började han som praktikant på Stockholms-Tidningen. Tanken var att han skulle få praktik inför studier på Journalistinstitutet (JI). Men efter några månader ansåg tidningsledningen att han inte behövde något JI. Han stannade tills tidningen lades ned i början av 1966. Han anställdes då på Göteborgs- Handels- och Sjöfartstidning där han även tjänstgjorde en sommar som London-korrespondent och var utsänd medarbetare vid militärjuntans kupp i Aten 1967.

Sommaren 1967 anställdes han på Aftonbladet och blev 1968 dess korrespondent i Östeuropa, stationerad i Prag. Han var den ende svenske journalisten som var bosatt i Prag då Warszawapaktens tanks rullade in i augusti 1968.

Detta skulle hädanefter bli hans musik, dånet av tanks och krigsmuller. Han återvände aldrig på allvar till Sverige utan drog från den ena konflikten till den andra. Utvisad av ryssarna från Prag på vintern 1969 bodde han en kort tid i Paris då han bl a var utsänd medarbetare till krigets och svältens Biafra, innan han sade upp sig från Aftonbladet och for som dess frilanskorrespondent till Mellanöstern, stationerad i Beirut. Därifrån skrev han också i tidningen Arbetet i Malm, Hufvudstadsbladet i Helsingfors och Arbeiderbladet i Oslo.

Täta reportageresor följde över hela Mellanöstern, men också till Östpakistan, Thailand, Kambodja och Singapore. Han var med om inbördeskrigen i Libanon och Jordanien. Han skildrade kurdernas tappra kamp innan han ändrade stationeringsort och flyttade 1971 som frilans till Hongkong. Nu var Expressen huvudarbetsgivare. Det var intensiva år med många resor till krigen i Vietnam, Laos och Kambodja. Mer än trettio gånger for han till Indien för att rapportera om politiska svängningar men också om svält, översvämningar, torka och andra kriser.

Expressen anställde honom som fast medarbetare 1973 då han flyttade kontoret till Bangkok, för att vara närmare krigen i Sydostasien. Under åren i Bangkok kom han också att vikarie som korrespondent i New York och göra reportageresor till Sydamerika och stora delar av Afrika. Han bevittnade de röda khmerernas intåg i Kambodja och satt fånge en kort tid hos de röda khmererna innan han fördes över ”the killing fields” till friheten i Thailand. År 1976 öppnade han Expressens första redaktion i ett arabland då han flyttade till Kairo och skildrade den explosiva utvecklingen där. Han var med i Jerusalem under det historiska mötet mellan president Sadat och israeliske statsministern Menachem Begin. Nu pågick även inbördeskriget i Libanon som värst, vilket föranledde flera resor till det söndersmulade Beirut.

1979-1981 var han bosatt i Stockholm och anställdes på SVT, Aktuellt. Han sändes ut för att rapportera bla från inbördeskrigets El Salvador, kriget Iran-Irak och han var med då Lech Walesa förde sin Solidaritet till seger i Polen.

SVT anställde honom som Asienkorrespondent 1981, stationeringsort Tokyo. Tre år av intensivt resande över hela Asien följde. Nu utgav han även sin första kåseribok ”Japaner, japaner, japaner” som blev en stor succé och så småningom skulle leda till nio andra kåseriböcker sammanlagt sålda i över en miljon exemplar.

År 1984 flyttade han till Paris, anställd som korrespondent för Sveriges radio. Till tvåhundraårs jubiléet av den franska revolutionen 1989 utkom hans första historiebok: ” Revolution! Om Frankrikes blodiga år”, samt en serie nya kåseriböcker.

Anställningen på Sveriges radio upphörde 1989 varför han flyttade som frilans för Sveriges Radio till Madrid. Det var Spaniens gyllene år med världsutställning och sommarolympiad. Nu skrev han biografin om Axel von Fersen, en bok om Spaniens historia och en biografi om Christopher Columbus- samt en ny kåseribok med spansk bakgrund.

I Madrid börjar han skriva på första delen av ”Historien om Sverige” historieverket som skulle utkomma i elva delar och säljas i sammanlagt över fyra miljoner exemplar. Samtidigt började arbetet på det första TV-programmet i ”Hermans historia”. Det skulle bli tjugonio program med tittarsiffror som för de stora underhållningsprogrammen. Programmen kan ses på SVT:s öppna arkiv.

Sommaren 1991 flyttade han tillbaka till Paris där han verkade som heltidsförfattare och frilansjournalist ända till senhösten 2014, då han flyttade till Warszawa.

Under åren som korrespondent rapporterade han från långt över tjugo olika krig och krigsliknande konflikter i alla världsdelar samt gjorde reportageresor till mer än 120 länder. Herman har varit Sommarpratare i Sveriges Radio flera gånger, även i finlandssvenska radion YLE i Helsingfors.

Kungahuset

Sedan 1992 har han haft olika uppdrag nära kungahuset. Det året skrev han kungens jultal till svenska folket. Inför kungens sextioårsdag fick han uppdraget att skriva en biografi över kungen. Boken grundade sig på femton entimmes ensamsamtal med monarken och i januari 2005 blev han kronprinsessan Victorias privatlärare i historia. Undervisningen pågick i tre år och avslutades med en liten ceremoni hemma i Paris och en avskedsmiddag med ostron och Champagne på La Coupole. Han har även presenterat nästan varje bok i serien Historien om Sverige för medlemmar av kungahuset på Stockholms slott.

Familj

Herman Lindqvist har tidigare varit gift två gånger och har fem vuxna barn samt fyra barnbarn. Sedan oktober 2013 har han levt med sin partner Liliana Komorowska. Paret flyttade till Warszawa sommaren 2014 och gifte sig den 6 juni 2015.

Utmärkelser

God Morgon-världens pris ”Journalistikens hjälte” för ” stor journalistisk bredd, bildning, fantasi och inlevelseförmåga” 1987
Ann Marie Lunds Encyklopediepris för folkbildande insatser, 1993
Stockholms läns landstings Kulturstipendium. Hedersgåva 1994
Turistambassadör för Republiken Finland inom konungariket Sverige, 1996
Svenska Folkskolans Vänners stora silverplakett för ”enastående folklbildargärning” 1996
Hans Majestät Konungens medalj i 8:e storleken, 1997
Drottningholmsteaterns förtjänsttecken, 1998
Kommendör av Finlands Lejons Orden 2000
Två gånger belöningar från Svenska Litteratursällskapet i Finland, år 2000 och år 2013

Mitt i allt

Hermans memoarer heter ”Mitt i allt” och utkom år 2012. Boken skildrar hans barn- och ungdomstid i Helsingfors och hur han blev journalist och utrikeskorrespondent. Han skildrar många av de mest dramatiska händelserna, krigen och katastroferna samt hur han började skriva historia och hur TV-serien ”Hermans historia” kom till. Boken är rikt illustrerad med bilder som han själv tagit under korrespondentåren.
Samma dag boken utkom kritiserades den hårt av historikern Henrik Arnstad i DN, som menade att Herman hade formuleringar om professorn och författaren Karl Gustav Hildebrand, som kunde tolkas som anklagelser om nazistsympatier, vilket är helt felaktigt. Hildebrand, som var aktiv på nationella högerkanten i sin ungdom, tog under kriget avstånd från nazismen. Formuleringarna gjordes snabbt om, varpå boken utkom i ny version. Boken blev sålunda inte, som det framkommit i media, indragen.

Herman Lindqvist, författare, populärhistoriker, kolumnist och kåsör, tidigare utrikeskorrespondent. Han har skrivit 59 böcker och bott i elva olika länder. Numera bosatt i Warszawa. Han kommer i augusti med boken: "Våra kolonier, de vi hade och de som aldrig blev av".